BRILJANT 2025
Äldrekontakt
Ett rum för vänskap
Så kan Äldrekontakt minska trycket på framtidens äldreomsorg
Äldrekontakt minskar ensamheten för äldre genom möten i små, trygga grupper i volontärers hem. Med 84 % av deltagarna som upplever mindre ensamhet är resultaten tydliga. Målet är att bli ett nationellt komplement till kommunens insatser mot äldres ensamhet.
Ensamhet som folkhälsoproblem
Ensamhet bland äldre är en av de största utmaningarna för dagens samhälle. Det är inte bara en känsla – utan en riskfaktor för hälsan. Forskning visar att ofrivillig ensamhet ökar risken för depression, hjärt-kärlsjukdomar, högt blodtryck och demens. WHO har nyligen klassat ensamhet som ett globalt folkhälsoproblem.
I Sverige uppger omkring 10–12 % av personer över 65 år att de ofta besväras av ensamhet. Det motsvarar cirka 200 000–250 000 äldre. Många saknar nätverk efter förlust av partner, nedsatt rörlighet eller flytt. Samhällsekonomiskt innebär detta fler vårdbesök, större behov av omsorg och en försämrad livskvalitet för de som drabbas.
Kommunernas träffpunkter och dagcentraler är viktiga, men trösklarna kan vara höga för sköra äldre. Många tvekar inför att ta sig till en lokal där de inte känner någon. Det är här Äldrekontakt kommer in.
Fakta Äldrekontakt
Grundad
Ideell förening, 2008
Verksamhet
Fikaträffar i volontärers hem med fasta grupper av äldre och volontärer
Antal grupper
Cirka 160
Volontärer
Närmare 2000
Kansli
8 personer
Resultat
84 % av deltagarna upplever minskad ensamhet, 91 % att verksamheten gör skillnad, 91 % att träffarna är viktiga för välbefinnandet
”Det är just det där med att det är samma personer som möts om och om igen. Det gör att vänskap faktiskt kan växa fram, inte bara ett kort möte för stunden.”
Therese Gyll, verksamhetsansvarig på Äldrekontakt
En enkel idé med stor kraft
Äldrekontakt är en ideell förening som startades för att minska ofrivillig ensamhet bland äldre. Idén är enkel: skapa små, fasta grupper av äldre och volontärer som möts regelbundet på fika i volontärers hem. Chaufförer skjutsar gästerna från dörr till dörr, vilket gör det möjligt även för de allra sköraste att delta.
Varje grupp består av samma personer, vilket skapar trygghet och kontinuitet. Relationer byggs över tid, och för många äldre blir träffarna en höjdpunkt i tillvaron. Modellen kompletterar kommunens insatser – här handlar det inte om vård, utan om vänskap och gemenskap.
Så går det till
Rekryteringen av volontärer är central. Therese Gyll beskriver arbetet som en balansakt:
”Vårt fokus ligger på att rekrytera volontärer och äldre deltagare. För det första när det gäller volontärer: Det är ett riktigt pussel att lägga. Vi behöver hitta volontärer i områdena där gästerna bor samtidigt som vi inte heller kan låta dem vänta för länge, då kanske de går någon annanstans. Vi jobbar efter en tydlig process där alla volontärer gör personlighetstester, intervjuas och lämnar utdrag ur belastningsregistret. Det handlar om gästernas trygghet. Sedan får de signera ett avtal som innehåller allt från förhållningsregler till tystnadsplikt innan de introduceras till gruppen.”
Det mest kritiska är att nå ut till och fånga upp de allra mest isolerade äldre. Det är en stor utmaning. Ensamhet är ofta stigmatiserat och många kan därför tveka. De allra ensammaste står dessutom ofta utanför de vanliga informationsflödena.
”Där har vi hittat en framgångsrik modell: vi samarbetar med aktörer som möter målgruppen i vardagen. Det kan vara biståndsbedömare, hemtjänst, distriktssköterskor eller audionomer. Vi utbildar dem i hur man kan prata om ensamhet utan att den äldre känner sig förlägen. Dessutom jobbar vi med lokalt uppsökande arbete – står på seniordagar, affischerar på Ica, apotek, frisörer, lokalradio – för att nå ut.”
Mätbara effekter
Effekterna av Äldrekontakts arbete är tydliga. Enkäter visar att 84 % av deltagarna känner sig mindre ensamma, 91 % upplever att verksamheten gör skillnad i deras liv och 91 % att fikaträffarna är viktiga för deras välbefinnande. Nivåerna är stabila över tid, vilket tyder på en robust modell.
Internationella jämförelser
Äldrekontakts modell påminner om så kallade befriending-program som finns i Storbritannien, Kanada och Australien. Dessa bygger på att volontärer regelbundet besöker äldre för att bryta isolering. Studier från Storbritannien har visat att deltagare i befriending-program rapporterar förbättrad livskvalitet, minskad depression och större känsla av tillhörighet.
Äldrekontakt kombinerar volontärskapet med små, fasta grupper och fikaträffar i hemmiljö. Det skapar en känsla av ömsesidighet och gemenskap som kan vara svårare att uppnå med enskilda besök. Dessutom knyts hela tjugo nya individer till varje ensam äldre, som genast får ett större nätverk. I en svensk kontext, där ensamhet ofta är skamfyllt, kan det också vara lättare att tacka ja till ”en fika med andra” än till ”hjälp mot ensamhet”.
”Det som är unikt för oss är att vi hjälper ensamma äldre träffas i grupp, vilket forskningen visar är kritiskt för att långsiktigt bryta ensamhet och isolering.”
Therese Gyll, verksamhetsansvarig på Äldrekontakt
Ett litet kansli med stor räckvidd
Trots att kansliet bara består av åtta personer hanterar Äldrekontakt i dag över 160 grupper runt om i landet. Närmare 2000 volontärer engagerar sig som gruppledare, värdar eller chaufförer. Men begränsade resurser sätter en gräns för hur mycket verksamheten kan växa.
”Det är ju vår största utmaning – vi lever i stor utsträckning på bidrag från myndigheter, kommuner och stiftelser. Dessa ger årliga projektstöd som kan göra det svårt att våga investera långsiktigt, eftersom man inte vet vad man får för medel kommande år. Det gör att vi inte kan växa på det sättet som vi egentligen har kapacitet för, även om behovet finns i hela landet.”
Therese Gyll, verksamhetsansvarig på Äldrekontakt
Vägar till tillväxt för en redan skalbar modell
Frågan om långsiktig finansiering är avgörande. En stor del av Äldrekontakts intäkter kommer i dag från bidrag, men för att växa nationellt behövs dels fler intäktsströmmar, dels intäktsströmmar på en längre horisont än bara ett år. Här finns flera möjliga vägar
-
Partnerskap med kommuner: Kommuner skulle kunna köpa in Äldrekontakts tjänst som ett komplement till träffpunkter. Det skulle ge en stabil intäktsbas och erkänna ensamhet som en fråga för äldreomsorgen.
-
Samarbete med företag: Det lokala näringslivet kan bidra, både ekonomiskt och genom att upplåta lokaler. Banker, försäkringsbolag och livsmedelskedjor har intresse av att stärka lokalsamhället och kan bli långsiktiga partners.
Med sådana lösningar skulle Äldrekontakt kunna skala upp sin verksamhet i snabbare takt.
En framtidsvision
Föreställ dig ett Sverige där alla äldre som vill kan delta i en Äldrekontaktgrupp. Där volontärerna är många, där kommunerna ser ensamhet som en central fråga och där näringslivet bidrar med resurser. Ett samhälle där fikabordet inte bara är en plats för kaffe och bullar, utan en arena för gemenskap och inkludering.
Slutsats
Äldrekontakt visar att kampen mot ensamhet inte kräver storslagna investeringar. Det kräver människor, gemenskap och en struktur som gör det möjligt för fler att mötas. Med tydliga effekter, tusentals volontärer och en modell som redan fungerar i stor skala är frågan nu om politiken, kommunerna och näringslivet är redo att ta nästa steg.
Att bekämpa ensamhet är att investera i hälsa, välbefinnande och social hållbarhet. Äldrekontakt har redan byggt grunden – nu kan deras modell bidra till att minska trycket på framtidens äldreomsorg.
”Vi vet att modellen fungerar. Frågan är inte om vi ska skala upp – utan hur vi gör det på ett hållbart sätt.”
Therese Gyll, verksamhetsansvarig på Äldrekontakt