BRILJANT 2025
Braive
När systemet bromsar, accelererar Braive tillgång och effektivitet i vård av psykisk ohälsa
Psykisk ohälsa är en av vår tids största samhällsutmaningar. Var tredje svensk uppger någon gång att de lider av ångest, nedstämdhet eller stressrelaterade problem. Långa vårdköer, brist på psykologer och en fragmenterad vårdorganisation gör att många får vänta i månader på hjälp – och under tiden riskerar symtomen att förvärras. Det är här Braive kliver in. Med en digital plattform som bygger på kognitiv beteendeterapi (KBT) vill företaget förändra hur vi förstår, behandlar och förebygger psykisk ohälsa i Sverige.
Fakta Braive
Grundat
2018
Verksamhet
Digital plattform för KBT‑baserad psykologisk behandling och egenvård
Målgrupp
Ungdomar och vuxna med lindrig till måttlig psykisk ohälsa, arbetsgivare och vårdgivare
Forskningssamarbeten
KTH och Universitetet i Oslo
Ett samhällsproblem som växer
Sjukskrivningarna på grund av psykisk ohälsa ökar stadigt. Enligt Försäkringskassan är nästan hälften av alla sjukfall kopplade till stress, ångest och depression. Konsekvenserna är enorma – både för individen, som inte kan leva sitt liv fullt ut, och för samhället, där arbetsgivare och försäkringsbolag får bära höga kostnader för produktionsbortfall och sjukfrånvaro.
Men problemet är djupare än så. Hermine Bonde Jahren, VD och medgrundare till Braive, beskriver situationen så här:
”Regionerna tjänar i praktiken inte på att behandla psykisk ohälsa så effektivt som möjligt. För dem är det ofta bara en kostnad. Men för individen kan snabb och rätt behandling vara skillnaden mellan ett fungerande liv och ett liv i långvarigt lidande.”
Just detta incitamentsgap – att vården inte belönas för att avhjälpa psykisk ohälsa, medan samhället som helhet förlorar – är en av anledningarna till att Braive valts ut som en av Briljanterna 2025. Företaget erbjuder en skalbar lösning som kan bidra till att bryta mönstret.
”Digital behandling är inte en ersättning för alla möten, men den kan vara ett komplement som gör att fler får hjälp tidigare. Vi vet att många, särskilt unga män, inte söker sig till traditionell terapi – men när de får ett digitalt alternativ blir steget mindre.”,
Henrik Haaland Jahren, psykolog och medgrundare
Historien bakom Braive
När Hermine Bonde Jahren och hennes medgrundare Henrik Haaland Jahren började diskutera digital psykologisk behandling var drivkraften tydlig: vården behövde fler verktyg, och patienterna behövde mer tillgänglig hjälp. De såg en vårdapparat som kämpade med långa köer, där psykologer ägnade timmar åt administration och där många patienter helt enkelt gav upp innan de fick hjälp.
”Vi ville bygga något som inte bara var ännu en app, utan ett systematiskt stöd som kunde skalas upp och verkligen göra skillnad i vården. Vi började med KBT eftersom det är en av de mest evidensbaserade behandlingsformerna, och så utvecklade vi plattformen steg för steg.”, berättar Hermine.
I början var resan krokig. Att övertyga vårdgivare om att digital psykologbehandling kunde vara lika effektiv som fysiska möten var en utmaning. Men med forskningsresultat, samarbete med universitet och en allt större efterfrågan från patienter lyckades Braive växa.
Digital KBT – tillgänglig för fler
Kärnan i Braives insats är en modulbaserad plattform som ger användaren tillgång till vägledd digital behandling. Här kombineras strukturerade program, interaktiva övningar, reflektioner och kontinuerliga mätningar av symtom. Skattningsskalor som PHQ-9 och GAD-7 gör det möjligt att följa utvecklingen i realtid, medan funktioner som dagbok, påminnelser och chatt med psykolog sänker tröskeln för att söka hjälp.
Det som skiljer Braive från många andra digitala vårdlösningar är just kombinationen av egenarbete och professionell vägledning. Där en videokonsultation kan ge ett tillfälligt stöd, erbjuder Braive en behandlingsresa där användaren steg för steg bygger nya verktyg för att hantera sin situation.
Automatiserad diagnostik – snabbare väg till hjälp
En av de mest banbrytande funktionerna i Braives plattform är deras AI‑drivna diagnostiska verktyg. Med hjälp av maskininlärning kan plattformen kartlägga en patients symtom och generera en första omfattande utvärdering – ofta på under 15 minuter (Vitalis, 2024). Denna automatisering gör att den initiala bedömningen blir väsentligt snabbare än traditionella diagnostiska processer, där väntetider till psykolog eller läkare kan sträcka sig över veckor eller månader.
”Vi vill inte ersätta psykologer i diagnostiken, men vi kan ge dem bättre verktyg. Vårt system gör en bred screening väldigt snabbt, så att psykologen kan fokusera på att fördjupa samtalet och planera rätt insats. Det sparar både tid och resurser, och gör att fler får hjälp tidigare.”
Henrik Haaland Jahren
Detta innebär att triageprocessen – att avgöra vilken behandling som är mest lämplig – kan påbörjas omedelbart. AI‑stödet ger också förslag på individuellt anpassade behandlingsplaner baserade på framgångsrika fall med liknande symtombilder. På så sätt kombineras teknikens snabbhet med vårdpersonalens kompetens.
Skalbarhet och effektivitet
Ett centralt problem i vården är att resurserna inte räcker till. Psykologer ägnar i dag en stor del av sin tid åt administration. Här kan Braives plattform göra skillnad. Funktionen Braive Note genererar automatiskt journalanteckningar, vilket minskar den administrativa bördan med upp till 80 procent. Resultatet är mer tid för patientkontakt och bättre utnyttjande av vårdens resurser.
Dessutom visar data att Braives IKBT‑program kan leverera behandling tre gånger snabbare än traditionella upplägg, samtidigt som symtomreduktionen ligger i linje med forskningsresultat. Effektiviteten är alltså inte bara teoretisk – den gör verklig skillnad i vardagen för patienter och vårdgivare.
När arbetsgivare blir en nyckelaktör
I intervjuer lyfter Braive fram en intressant dynamik: de som faktiskt har ekonomiskt mest att vinna på att psykisk ohälsa behandlas effektivt är inte regionerna, utan arbetsgivare och försäkringsbolag. Arbetsgivare drabbas direkt av produktionsbortfall och sjukskrivningar, men de flesta är för små för att själva bygga upp en hållbar lösning.
”Det finns en paradox här. Samhället förlorar mest på den psykiska ohälsan, men arbetsgivarna och försäkringsbolagen är de som kan spara mest pengar på att människor blir friska. Vår roll blir att skapa en bro mellan dessa aktörer och individens behov.”
Hermine Bonde Jahren
Genom samarbeten med företagshälsor och försäkringsbolag kan Braive erbjuda en lösning som är skalbar och kostnadseffektiv, även för små arbetsgivare. På så sätt blir tillgång till psykologiskt stöd en möjlighet för fler – inte bara de som arbetar på stora företag med egna hälsoprogram.
En forskningsbaserad resa
Braive är inte bara en teknisk plattform, utan också ett forskningsanknutet initiativ. Företaget samarbetar med Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm och Universitetet i Oslo, och har redan bidragit med sju peer‑review‑artiklar och flera presentationer på internationella konferenser.
”För oss är det viktigt att inte bara vara en kommersiell aktör, utan att faktiskt bidra till kunskapsutvecklingen. Det är så vi vinner förtroende både hos vården och hos patienterna.”
Henrik Haaland Jahren
Med hjälp av AI utvecklas nu nya funktioner som kan anpassa behandlingen efter individens unika mönster och behov. Visionen är att varje användare ska känna att programmet är skräddarsytt, även om det bygger på standardiserade moduler.
Från individ till samhälle
Det är lätt att tänka på psykisk ohälsa som ett individuellt problem, men Braive visar hur det i själva verket är en samhällsfråga. När en individ får hjälp i tid innebär det inte bara mindre lidande för den personen – det minskar också kostnaderna för arbetsgivaren, frigör resurser i vården och stärker produktiviteten i samhället.
Även om Braive hittills främst implementerats via vårdgivare, arbetsgivare och försäkringsbolag, finns en tydlig potential i att kommuner och skolor i framtiden kan använda lösningen för att stötta elever och unga vuxna. En digital kanal kan sänka tröskeln för hjälp och komplettera traditionella kuratorstjänster. Här ligger dock fokus än så länge på framtida möjligheter – inte på etablerade samarbeten.
”Vi ser att vår plattform skulle kunna hjälpa fler unga, men det kräver att kommuner och skolor vågar ta steget och pröva digitala modeller. Det är en resa vi gärna gör tillsammans med dem.”
Hermine Bonde Jahren
Mätbara utfall
Braives arbete följs kontinuerligt med standardiserade instrument som PHQ‑9, GAD‑7, ISI och WHO‑5. I liknande vägledda KBT‑upplägg har man sett kliniskt meningsfull symtomreduktion hos en stor andel deltagare, särskilt vid god följsamhet.
Vid presentationen på Vitalis‑mässan framkom att Braives IKBT‑program är fyra gånger snabbare än traditionella behandlingar, samtidigt som effekten på symtom är likvärdig med etablerade forskningsstudier. Dessutom har funktionen Braive Note visat att administrativt arbete kan minska med upp till 80 procent – en tidsvinst som frigör resurser för direkt patientkontakt.
Kostnadseffektiviteten förstärks ytterligare när arbetsgivare och försäkringsbolag kan använda plattformen för att minska sjukfrånvaro. För forskningsvärlden har Braive redan bidragit med sju vetenskapliga artiklar, fyra internationella konferenspresentationer och flera nya AI‑funktioner på väg att lanseras.
En framtid med fler möjligheter
Framåt planerar Braive att lansera fyra nya AI‑funktioner, som ska göra behandlingen ännu mer individanpassad och tillgänglig. Visionen är att varje användare ska mötas av ett stöd som känns personligt, flexibelt och effektivt – oavsett om man bor i storstaden eller på landsbygden, är en ung vuxen som tvekar inför traditionell terapi eller en småbarnsförälder som behöver hjälp på kvällstid.
”Vi tror att framtidens psykologiska behandling kommer vara hybrid – digital där det går, fysiskt där det behövs. Vår uppgift är att se till att den digitala delen verkligen håller samma kvalitet som den traditionella, så att människor får rätt hjälp i tid.”
Henrik Haaland Jahren
I en tid när psykisk ohälsa är på väg att bli en av de största globala utmaningarna visar Braive att det finns hopp. Med innovation, forskning och en vilja att tänka nytt kan vi bygga ett system som fungerar bättre – för individerna, för arbetsgivarna och för hela samhället.