BRILJANT 2025
Humanitas
När unga och gamla bor tillsammans blir ålderdomen mänskligare
Borta är vita rockar, sterila korridorer och doften av desinfektionsmedel. På Humanitas Retirement Village i Deventer finns mattor, färgglada tapeter och soffhörnor. Här bor äldre och studenter sida vid sida – och bygger relationer som förändrar liv.
Ett nytt svar på gamla problem
När Gea Sijpkes började på Humanitas 2012 var det ur en övertygelse om att samhället hade skapat en sjukhusliknande boendesituation för äldre. De flesta äldreboenden präglades av steril miljö, personal i uniformer och en institutionell känsla som signalerade vård före liv. Gea såg något annat framför sig: en plats där äldre kunde fortsätta leva, snarare än en plats där de bara vårdades.
Varje boende har en egen studio med kokvrå och badrum. På bottenvåningen finns matsal och gemensamma utrymmen, och på varje våningsplan soffhörnor för samtal. Tanken var enkel men radikal: äldre ska kunna bo kvar i en miljö som känns som ett hem.
Fakta Humanitas Retirement Village, Deventer
Grundat
1964
VD
Gea Sijpkes
Modell
Intergenerationellt boende där studenter bor gratis tillsammans och studenterna i utbyte mot socialt engagemang
Resultat
Förbättrad livskvalitet, minskad ensamhet, indikationer på lägre vårdkostnader
Expansion
Regeringen i Nederländerna delfinansierar fem nya boenden
”Vi ville skapa ett hem, inte en institution. Mattor i stället för linoleumgolv, färger och dofter som väcker minnen. Här är det vardagen, relationerna och gemenskapen som är det viktiga."
Gea Sijpkes
Studenternas intåg
Det som satte Humanitas på världskartan var en annan innovation. I Deventer öppnades dörrarna för studenter att bo gratis på äldreboendet – i utbyte mot att de umgicks med de äldre ett antal timmar per vecka. De skulle vara goda grannar, äta tillsammans, läsa böcker, hjälpa till med surfplattor eller följa med på fotbollsmatcher.
Studenterna väljs ut genom en process där både äldre och nuvarande studentboende har inflytande. En ny student måste godkännas av ett särskilt client board där de äldre boende har veto. Det är ett sätt att säkerställa att gemenskapen fungerar för alla. Både äldre och studenter bor i regel mellan ett och fem år, vilket skapar naturliga cykler av kontinuitet och förnyelse.
Vardagens magi
På Humanitas är de sociala aktiviteterna inte schemalagda extrainslag – de är vardagen. Studenterna tar ansvar för minst en gemensam måltid i veckan, men i övrigt sker mötena spontant. En kopp kaffe i soffhörnan, en promenad till torget, ett samtal om livet.
För de äldre innebär det att ensamheten bryts. För studenterna innebär det trygghet, gemenskap och en chans att prata med någon när livet känns tufft. Gea menar att ungdomarnas psykiska hälsa stärks av att leva nära äldre: ”Sårbarhet är relativt. Man får andra perspektiv när man lever med människor som är sårbarare än man själv.”
”Det unika är att intäkterna från det holländska socialförsäkringssystemet, som finansierar vården för de äldre, är tillräcklliga för att också täcka kostnaderna för studenternas boende. Resultatet blir att äldre får bättre mående – och unga får trygghet och perspektiv.”
Gea Sijpkes
”Världen saktar ner här. Det är det som är kraften i åldrandet. När unga delar vardag med äldre får de perspektiv. De äldre lugnar ner dem, och ungdomarna ger i sin tur energi och nyfikenhet."
Gea Sijpkes
Att hantera livets svåraste frågor
Att leva nära innebär också att dela svåra stunder. Studenterna får stöd av både personal och peer-grupper för att hantera situationer där äldre de lärt känna går bort. Det är en del av livet på Humanitas – en gemenskap som omfattar både glädje och sorg.
Dubbel nytta
Humanitas löser två problem samtidigt: ensamhet bland äldre och bostadsbrist bland studenter. Men vinsterna stannar inte där. Personalen upplever mindre stress eftersom det sociala livet sker mer naturligt. Sjukfrånvaron är lägre, och arbetsmiljön bättre. Äldre rapporterar ökad livskvalitet, och studenter beskriver trygghet och nya perspektiv.
”Det är en av de viktigaste lärdomarna för ungdomarna. Att förstå livets hela spektrum, att lära sig möta förlust. Det är en kunskap som gör dem starkare, och som också stärker relationerna här.”
Gea Sijpkes
”Vi har aldrig haft problem med att studenter skulle störa de äldre. Många av de boende har hörselnedsättning och sover ostört. I stället följer de med spänning de ungas liv, nästan som en TV-serie.”
Gea Sijpkes
Forskning och evidens
Fallstudier pekar på självrapporterad förbättrad livskvalitet och indikationer på lägre omsorgskostnader. Hälsoekonomiska modeller antyder att konceptet kan senarelägga behov av tyngre omsorg och minska sjukhusinläggningar. Internationella översikter av intergenerationella program visar små men signifikanta förbättringar i självkänsla och depressiva symtom hos deltagarna.
Samtidigt är forskningsunderlaget blandat. De flesta resultat är kvalitativa eller modellbaserade, inte RCT. Därför är det viktigt att nya initiativ som bygger vidare på Humanitas-modellen systematiskt mäter effekterna på livskvalitet, funktionsförmåga och vårdkonsumtion.
Varför sprids det inte snabbare?
Trots den positiva uppmärksamheten har modellen inte spridits explosionsartat. En förklaring är att beslutsfattare velat se långsiktiga resultat. En annan är att äldreomsorgen i många länder styrs hårt av regelverk som gör det svårt att experimentera.
Men förändringen är på gång. Den holländska regeringen har nyligen beslutat att delfinansiera öppnandet av fem liknande intergenerationella boenden runt om i landet. Dessa ska drivas av andra aktörer – Humanitas ska inte bli en stor koncern. För Gea är det precis som hon önskat.
Utveckling och variationer
På senare år har Humanitas utvecklat modellen ytterligare genom att också ta emot ungdomar med särskilda behov av arbetsintegration. Med stöd från välfärdssystemet har jobbcoacher och mentorer anställts. Dessa unga bidrar med olika arbetsuppgifter och får samtidigt kontakt med de äldre. Även här blir effekten dubbel: arbetsintegration för unga och ökad stimulans för äldre.
”Min ambition har aldrig varit att bygga en kedja. Jag ville visa en annan väg. Nu ser jag att andra tar efter, både i Nederländerna och internationellt. Det är vårt kvitto på att vi gjort något bra.”
Gea Sijpkes
Internationella jämförelser
Humanitas i Deventer är inte det enda exemplet på intergenerationella boenden, men det är ett av de mest integrerade. I Spanien och Frankrike finns projekt där unga bor i samma hus som äldre mot lägre hyra, men ofta utan samma nivå av gemenskap. I Storbritannien har kulturstipendiater bott på seniorboenden i utbyte mot att hålla konserter eller konstaktiviteter. I Sverige har vissa kommuner placerat förskolor bredvid äldreboenden för att skapa möten.
Men Humanitas sticker ut genom att gemenskapen inte är schemalagd – den är vardag. Det är inte projekt eller aktiviteter ovanpå boendet, utan boendet i sig som är modellen.
En modell för Sverige?
Kan Humanitas-modellen fungera i Sverige? Det är en fråga som blir alltmer relevant. Sverige står inför både en växande äldre befolkning och en akut bostadsbrist för unga. Kombinationen av dessa två problem öppnar för lösningar som Humanitas.
Tänk om svenska kommuner, i samarbete med fastighetsägare och civilsamhälle, skulle bygga boenden där unga och äldre lever sida vid sida? Tänk om finansieringen från äldreomsorgen kunde kombineras med studentbostäder, precis som i Nederländerna? Det skulle inte bara minska ensamhet och bostadsbrist – det skulle också bygga starkare samhällen.
”Jag tror på att lösa flera problem samtidigt. Äldre behöver gemenskap, unga behöver bostäder. Tillsammans skapar de en bättre livssituation för båda.”
Gea Sijpkes
Slutsats – en mänskligare framtid
Humanitas i Deventer visar att äldreomsorg inte måste vara steril och institutionell. Den kan vara varm, mänsklig och full av liv. Genom att förena generationer skapas dubbel nytta – minskad ensamhet, ökad livskvalitet, stärkt psykisk hälsa och bostäder för unga.
Modellen har redan inspirerat initiativ i andra länder och kan bli en viktig pusselbit även för Sverige. Frågan är inte om vi har råd att testa – utan om vi har råd att låta bli.